Hade jag synts om jag inte var feminin? Hade folk lyssnat på mig om jag inte var feminin?
Jag ser ju runt omkring mig hur kvinnor får gliringar (bakom ryggen oftast) för att de kanske väljer att klä sig lite mer maskulint eller alternativt. Helt enkelt, de kvinnor som inte följer normen.
Jag vill ändå påstå att jag klär mig som jag vill. Däremot så är det inget speciellt med min stil. Jag följer i stort sett normen. Jag smälter liksom, generellt, in i mängden.
Med det sagt så vill jag ge en FET eloge till er alla som har en stil som inte följer normen och som vågar vara sig själva. Ni är fan grymma!
Jag har, av erfarenhet, märkt av att när jag yttrar mina åsikter, som ofta inte följer normen, så får det reaktioner. På samma sätt funkar stilen enligt mig.
Jag möter många som inte tycker som jag. Däremot har jag märkt att min stil ibland hjälper mig.
"Du ser ju inte ut som en sån där "PK-feminist"!" Det är tex inte nån som gissar på att jag är vegetarian (lacto-ovo). För jag ser inte ut som det. (wtf?!) Hur fan ser man ut om man är vegetarian liksom?
"PK-feministfitta" är en klassiker. "Du ser ju inte ut som en sån!" (jag vet, det är sjukt men tyvärr sant)
På något sätt är det då mer ok att lyssna på vad jag har att säga. På vad jag står för. För att jag följer normen. Det är jätte konstigt. Någon som ser "konstig" ut, i deras ögon, är alltså mindre värd att lyssna på. Varför gör vi så? Jag vill säga att jag inte gör så men jag kanske gör det, undermedvetet.
Med det sagt, var inte för hårda mot det ni inte känner till. Bli inte rädd. Lyssna och försök förstå. Jag säger inte att ni ska ändra åsikt men lyssna på varandra och försök förstå varandra istället för att döma och sen stenhårt hålla fast vid det. Var öppen och ödmjuk <3
Puss på er.
Jag ser ju runt omkring mig hur kvinnor får gliringar (bakom ryggen oftast) för att de kanske väljer att klä sig lite mer maskulint eller alternativt. Helt enkelt, de kvinnor som inte följer normen.
Jag vill ändå påstå att jag klär mig som jag vill. Däremot så är det inget speciellt med min stil. Jag följer i stort sett normen. Jag smälter liksom, generellt, in i mängden.
Med det sagt så vill jag ge en FET eloge till er alla som har en stil som inte följer normen och som vågar vara sig själva. Ni är fan grymma!
Jag har, av erfarenhet, märkt av att när jag yttrar mina åsikter, som ofta inte följer normen, så får det reaktioner. På samma sätt funkar stilen enligt mig.
Jag möter många som inte tycker som jag. Däremot har jag märkt att min stil ibland hjälper mig.
"Du ser ju inte ut som en sån där "PK-feminist"!" Det är tex inte nån som gissar på att jag är vegetarian (lacto-ovo). För jag ser inte ut som det. (wtf?!) Hur fan ser man ut om man är vegetarian liksom?
"PK-feministfitta" är en klassiker. "Du ser ju inte ut som en sån!" (jag vet, det är sjukt men tyvärr sant)
På något sätt är det då mer ok att lyssna på vad jag har att säga. På vad jag står för. För att jag följer normen. Det är jätte konstigt. Någon som ser "konstig" ut, i deras ögon, är alltså mindre värd att lyssna på. Varför gör vi så? Jag vill säga att jag inte gör så men jag kanske gör det, undermedvetet.
Med det sagt, var inte för hårda mot det ni inte känner till. Bli inte rädd. Lyssna och försök förstå. Jag säger inte att ni ska ändra åsikt men lyssna på varandra och försök förstå varandra istället för att döma och sen stenhårt hålla fast vid det. Var öppen och ödmjuk <3
Puss på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar